Dags för lite snack om blommor och bin…

Nu när Mia Öhrn har levererat en liten degklump till världen och det snackas mer och mer om nåt ”jesusbarn”, så har jag börjat fundera på vart de där små liven egentligen kommer från. Jag och Jonas har då inte luskat ut hemligheten än, men jag tror att jag är på rätt väg! Min första tanke var: ”Bebis hittar man – finders, keepers!” Men det kändes lite väl makabert.

Jag vet helt säkert att de inte kommer i ägg, för ägg äter jag varje dag. Men visst hade det varit praktiskt?

Hm, men jag har ju själv sett bilder på mig och mina systrar, små som cocktailtomater och odefinierade i formerna. Det enda jag kommer ihåg är vita lakan så det kanske är storken i alla fall?

Äh, det enda jag vet är att de är godast en handfull åt gången…med mycket vanilj. Jag använde i alla fall min favoritmördeg till att skapa mina bebiser. De är tysta, still och mycket godare än riktiga barn. Smaksätt med julkryddor som kryddnejlika och ingefära och ni har ett roligare substitut i krubban till hårda porslinsknyten.

Bebisar

125 gram smör
0,75 dl florsocker
2,5 dl vetemjöl
0,5 dl maizena
1 nypa salt
2 tsk vaniljsocker

Mixa eller nyp ihop samtliga ingredienserna. Forma till en fast deg, plasta in och låt vila i kylen i 1 timme. Lek sedan fram små bebisar, det är som att jobba med trolldeg. Huvud, torso och små armar och ben. Bara tryck ihop allt lätt, och lägg på en plåt. Grädda i 175 grader i 10 minuter.

Det här inlägget postades i Småkakor. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Dags för lite snack om blommor och bin…

  1. Anne skriver:

    Hahaha, underbart :) Såklart de kommer med storken. :)

  2. Haha, oh, den där äggbilden är rätt rejält obehaglig du, huuu! Ja, hela idén med att äta foster är aningen jobbig, men du får dem att låta smaskiga i alla fall ;)

  3. Haha, vart får du allt ifrån?
    Som 2-barnsmamma kan jag berätta både det ena och andra för dig om vart de små liven kommer ifrån! ;) Du har helt rätt, dessa är säkert mer tysta och stillsamma! :D

  4. Mattias skriver:

    Tack allihopa! haha.

    Ja du Amy, jag hade ju aldrig ”snacket” med mina föräldrar och sen sov jag på biologilektionerna. Annars är det mest sömnlösa nätter som resulterar i galna idéer.

  5. Chompen skriver:

    Men gud va fina. Har själv en i ugnen, riktig asså. Frugan och jag gick till fertilitetsenheten å bah -bebis tack! Så vips så blev det en…

  6. Mattias skriver:

    Grattis! Ja, det finns ju många alternativ. Och alla slutar de med skrikiga, otacksamma ungar…haha.

  7. Favorella skriver:

    Haha den var bra:-)

  8. Mia skriver:

    Jävlar vad fina! Skulle gärna byta ut vårt skrikmonster mot en sån där tyst och snäll ibland. Men bara ibland.

  9. Veronica skriver:

    Vilka fina. Och prilliga. :D

  10. Pingback: Vintertårta med frostad frukt och änglar i snön… |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>